Bloggen om bullterriern Daisy

Halvsyskon!

2008-11-14T00:18:00.003+01:00

Daisy har fått halvsyskon! Det är pappa Evert som varit i farten igen och avlat 6 valpar. Synd att valparna är i Norge, det hade ju inte varit helt fel att pussa på bäbismagarna. Tänker på den dagen då Daisy föddes, vad spännande det var och vad vi längtade efter att se de små i verkliga livet.

Grattis Bård och kennel Krokko-dillen!

2008-10-15T22:38:00.000+02:00

Call Me Darling

2008-10-15T22:25:00.002+02:00

Jodå! Daisy heter ju Essential Ella's Call Me Darling i stamtavlan som ni vet. På sista tiden har Daisy blivit en riktig darling, oftast i alla fall. Vi tycker så mycket om henne och är så glada att vi kan visa för de som aldrig trodde att det skulle bli hund av Daisy att de hade fel. Visst har hon sina hyss för sig ibland fortfarande men det går framåt med stormsteg. När Daisy var liten kunde folk knappt hälsa på henne utan att hon blev helt galen av lycka och därmed blev olidlig. Nu gosar hon istället och det är betydligt mer populärt.

Min syster fyllde år för ett tag sedan och då var Daisy med på kaffe-repet som hölls i syrrans lägenhet. Det var massa folk där och knappt någon hade hund-vana men det gick så fint så. Vi har lärt oss att vi måste låta Daisy komma ner i varv innan hon får gå fram och hälsa. När jag släppte henne blev det till vår stora förtjusning inget vältande av pensionärer eller tuggande på kläder. Istället travade Daisy fram till gästerna, hälsade artigt och gick sedan och la sig och sov vid mormors fötter. Duktig tjej!

Vi var ute hos Jessica, Stefan och Konrad för ett tag sedan. Dom har flyttat till ett fint hus med stor tomt - gissa om Daisy gillade att skutta runt med Konrad där. Den som fick bo på landet!!

Daisy började löpa för andra gången idag. Äntligen! Hon har visat löp-beteenden lääänge nu så det känns skönt att det satt igång nu. Ska bli spännande att se hur hon utvecklas efter detta gången. Hon mognade mycket efter första löpet så vi kanske kan vänta oss en lite mer vuxen hund efter detta.

/ L

Tjipp!

2008-09-22T21:49:00.008+02:00

I söndags var vi på allmänlydnadskursen igen. Vi har varit där två gånger med hund och är supernöjda än så länge. Daisy är jätteduktig! Känns som att allt det vi tragglat på tidigare kurser och hemma plötsligt har sjunkit in i hundrackarn och blivit användbart. Nu är det inga som helst problem för Daisy att sitta lugnt vid mattes sida och titta på de andra hundarna. Detta har varit helt otänkbart tidigare. Dock måste vi pausa ibland i träningen, gå åt sidan och leka av oss för annars blir Daisy lite för otålig. Vi tränar mycket sitt kvar på kursen vilket är jättebra. Daisy sitter helt still och kikar på mig när jag går iväg från hela i hela koppellängden. Jag kan till och med dra i kopplet utan att hon lyfter rumpan från marken. Go Daisy!! Med störningar (bollar och dyl) är det svårt än så länge men andra hundar skiter hon högaktningsfullt i när vi tränar sitt kvar. Hemma i lägenheten har vi börjat träna ligg kvar också för det har vi velat lära henne länge. Är ju rätt käckt om man är hemma hos någon och vill att hon ska ligga still på sin filt.
Jag tror att anledningen till att resultaten börjar visa sig nu är att vi börjar känna varandra ordentligt. Jag vet ungefär hur hon reagerar på olika saker, vad hon hetsar upp sig över osv. Tidigare har jag jämfört mig mycket med andra ekipage på klubben men det har jag slutat med nu. Vi jobbar efter våra förutsättningar och det fungerar kanon! Känns dock riktigt skönt att visa att bullterriers kan! Och det kan mycket om bara matte/husse kan klura ut hur de fungerar!

Lägger ut bilder från Daisys 1-årsdag också.

Ni som trodde att vi gått hädan

2008-09-10T23:52:00.006+02:00

...det har vi inte.
Men vi har däremot haft fullt upp. Dessutom har vi varit kamera-lösa och känt allmän olust inför att blogga.

Daisy väger nu 24 kilogram och klassas därmed som bjässe av matte. Vi har varit på Tånga Hed och ställt ut. Daisy fick en 1:a med jättefin kritik. Sen var vi på Tvååker också men där gick det inte lika bra, vi missade nämligen utställningen både vi och Konrad m familj. Kändes sådär!!

Daisy har fått massa bra kompisar. Konrad är bästisen såklart men rottisen Cleo och pansarspetsen Hugo är inte fy skam heller. Amstaff-Nova är mysig och hon och Daisy pussar varandra så de är helt blöta i fejset.

Vi har börjat allmänlydnad 1-kurs också. Vi har bara varit en gång än så länge och det var utan hund men vi hoppas att det ska gå bra. Den som lever får se.

Puss på er allihop!

Kursavslutning

2008-04-22T21:38:00.003+02:00

Idag hade vi kursavslutning på kursen på som Daisy gått de senaste månaderna. Vi höll till vid vattenverket i lackarebäck i en fin liten skog vilket var mysigt värre. Alla fick genomgå ett litet slutprov för att visa att det vi gått igenom på lektionerna gått in i både hundars och ägares huvuden. Jag var lite orolig för hur vi skulle klara oss eftersom vi missat två tillfällen på grund på Daisys skada men det gick kanonbra! Vi har kommit väldigt långt om man jämför med vad vi kunde första lektionen. Daisy fick en matskål full med godis som pris, väldigt trevlig gest tycker vi!

Eftersom jag vet att fröken Ulrika läser här ibland vill jag passa på att skriva ett par rader. Tack Ulrika och Elisabeth för all peppning och coachning ni gett oss under den här tiden. Ni har hjälpt oss att ta nya tag när ingenting fungerat och övertygat oss om att både vi och Daisy faktiskt KAN om man bara ger sig tusan på att genomdriva det man påbörjat. Vi ses på klubben!

Jaha, då var man en klo fattigare

2008-04-04T19:09:00.002+02:00

Ja nu har Daisy-klomarodör varit i farten igen. Idag ville hon inte gå upp ur sängen och när hon väl masade sig upp så haltade hon å det grövsta. När jag till slut fick titta på tassen så hittade jag källan; en inflammation vid klofästet. Ringde veterinären som sa att jag skulle komma in så det var bara att bege sig. Väl inne hos veterinären fick Daisy lugnande så att hon somnade och sen blev det undersökning. Det visade sig att klon måste dras ut vilket jag var helt oförberedd på och började störtlipa. Vi har ju varit med om detta förut och det är inte alls kul. Daisy rullades iväg och jag ringde till Ewa och ylade i luren att dom skulle dra en av Daisys klor. Som den fantastiska kvinna Ewa är så sa hon bara: Stanna där du är så kommer jag. Hon är underbar på alla sätt och vis.
Nu är vi hemma och Daisy tryggt nerbäddad i husses säng och det återstår bara att hoppas att allt går bra även den här gången.

Kvällspromenad

2008-03-20T11:43:00.003+01:00

Igår promenerade vi med Konrad + familj igen. Vi var uppe vid Delsjön och traskade i mörkret, kallt men härligt. Efteråt fikade vi hemma hos oss, det var första gången vi hade en annan hund hemma i lägenheten. Konrad ääälskar katter och vädrade efter Mela som satt gömd i köket.
Vi fick chans att öva lite lugn och balans med Daisy som bara ville gå till Konrad hela tiden. Husse tog henne i ett bestämt grepp och så fick hon ligga i hand knä och lugna ner sig. Det tog tid men till slut såg vi resultat. det blir till att öva mycket på detta framöver.
Daisy och Konrad går så bra ihop och är så söta tillsammans. Konrad är så gullig när han ska "play it cool" och inte bry sig om Daisy fast man märker att han allt är lite förtjust i henne. Daisy brukar respektera honom men igår hoppade hon upp på honom och då fick hon en tillsägelse av sin äldre kamrat. Heja Konrad! Efteråt fjäskade hon lite för honom så tillsägelsen gick nog in iaf.

Imorgon åker vi till Grebbestad, härligt! Ser fram emot att gå långa mysiga promenader med Daisy nere vid havet. Hon har faktiskt aldrig sett det stora blå.

Härliga dagar!

2008-03-19T12:19:00.005+01:00

Ja vad är det med vädret egentligen? Sol med vårkänsla ena dagen och rena rama snöstormen andra. Och idag är det en kombination; milt i luften med sol men med små drivor av gnistrande snö här och där. Jag (Lisa) tycker i alla fall att det är härligt och det gör Daisy också. Vi var ute på en långpromenad för en stund sedan. Daisy gjorde små glädjeskutt både här och här, underbart att se!

Lite har hänt sedan förra uppdateringen. Lilla hunden har börjat löpa, det ni! Vi har inte märkt några större förändringar i hennes beteende förutom att hon är gosigare än vanligt (hur det nu kan vara möjligt), att hon piper mer och att hon är en aning disträ. Roligt är det i alla fall att se hur hon växer och utvecklas. Det är en häftig upplevelse att ha tagit hand om en liten varelse sedan den var åtta veckor, sanna mina ord. Löpet kommer antagligen inte påverka vårt deltagande i kursen vi går på nu mer än ev en lektion när hon är i höglöp så det är vi glada för.

En annan stor sak är att Jag och Daisy i söndags packade in oss i bilen med Ewa, Salomon och Jessica (Konrads matte) och for till Malmö på utställning. Daisy var en handfull för Ewa som skulle ställa henne, lillan ville inte lyssna alls. Väl inne i ingen så tyckte jag dock att det såg riktigt bra ut. Tack Ewa för att du visade henne! Det var två tikvalpar med; Daisy och en röd liten karamell från Garstang. Det blev inte Daisy som fick tävla vidare mot bästa hanen men vi är glada i alla fall. Lill-tjejen fick jättebra kritik, fast huvudet måste fyllas ut.

Uno, Daisys halv-morbror (blir det va?) tog championat i Malmö. Grattis!!

Bilderna är som vanligt nuförtiden inte tagna av mig. Det är Jessica som är så snäll och skickar oss bilder.

Ljuvliga Daisy

2008-03-12T22:59:00.005+01:00

I lördags var vi på bullepromenad i Majorna. Vi var sex stycken men bara två hundar; Konrad och Daisy. Vi gick en härlig långpromenad längs vattnet och solen lyste skönt på oss hela vägen. Till en början stretade Daisy på som värsta bulldoozern men efter ett tag så lugnade hon ner sig ordentligt och gick utan att dra fast hon ville gärna gå först förståss. Konrad var en perfekt promenad-kompis för Daisy för han är så lugn och snäll. Det var så fint att se stora Konrad och lilla Daisy gå tätt ihop i solskenet. Vi avslutade promenaden på en uteservering med macka och kaffe och två trötta hundar, härligt! På vägen hem var Daisy så trött att hon somnade i mitt knä.

Igår var vi på andra lektionen på valp/allmänlydnadskursen. Jag (Lisa) fick gå själv med Daisy för Jonas är sjuk. Jag var lite nervös för Daisy kan vara väldigt jobbig när andra hundar är i närheten. Hon vill busa med allt och alla! Döm om mattes förvåning när Daisy la sig ner i klubbstugan och vilade trots att det var hundar överallt runt omkring oss. När hon blev rastlös så drog hon inte mot de andra hundarna utan tog kontakt med mig. YES! Väl ute på plan så fick vi gå igenom det vi gjorde förra lektionen igen och denhär gången visade Daisy sina fina framsteg. Fröknarna var imponerade och jag fick beröm för att det syntes att vi tränat. Inkallningen gick också bra! Vi fick också träna på att ägaren ska gå ut före hunden genom dörren genom att sätta hunden ner, ta ett steg framåt, kika ut genom dörren och sen ge hunden varsågod. Daisy klarade det perfekt alla tre gånger vi gjorde det. Det enda som gick sådär var när vi skulle gå sick-sack mellan de andra hundarna med bibehållen kontakt. Det gick okej när jag fick lite torkat rådjur av fröken men då hoppade hon på mig istället. Inte deppade vi för det! På slutet av lektionen så frågade instruktörerna hur alla tyckt att lektionen varit. Alla var tysta men jag så högt och tydligt att jag minsann var stolt till tusen över min hund!

Nedan ser ni ett par bilder från bullepromenaden tagna av Konrads husse Stefan.

Kursstart

2008-02-27T07:55:00.003+01:00

Då var första lektionen på allmänlydnaden avklarad. Igår traskade vi upp mot Delsjön med Daisy för att gå på kurs på SBK. Hon gick jättefint hela vägen utan att dra alls. Förmodligen var hon full av förväntan och ville spara på krafterna tills vi kom upp. Det var flera olika raser representerade bland deltagarna: en collie, en rottis, en staffe, en husky, en spansk vattenhund, en doberman och en blandis. Vi samlades inne först och då var Daisy och de andra hundarna riktigt taggade och hussarna och mattarna var bleka och hade något vilt i blicken. Det var nog ingen som trodde att vovvarna skulle lugna sig men det gjorde de faktiskt efter en stund. Daisy fick något spel emellanåt men mest låg hon mellan husses ben och kikade lurigt på sina nya bekantskaper.

Efter kursintrot var det dags att gå ut på plan och jobba. Första lektionen användes till något som kallades lugn och balans samt flockinkallning. Flockinkallningen gick till så att instruktören höll Daisy och så sprang jag (matte) iväg, satte mig på huk med ryggen åt Daisy och ropade på henne. Hon kom till mig som skjuten ur en kanon! Yes! Lugn och balans var dock mycket svårare för vårat lilla ekipage. Vi skulle träna på att ha hunden sittanden vid sidan, helst med ögonkontakt. Det är svårt med andra hundar i närheten. I början kunde jag inte ens sätta henne ner trots att hon kan sitt hur bra som helst men med tålamod så gick det till slut. Att ha henne vid sidan gick väl sådär men när jag satte henne framför mig så gick till och med ögonkontakten bra. Vi ska träna mycket på denna övning utomhus. För en del kanske dessa övningar låter jättelätta men alla som har/haft valp vet att det inte är det när andra hundar är i närheten.

Vi är jättenöjda med första lektionen och tror vi kommer trivas bra. Det mest positiva var att det var tre instruktörer med så att alla fick hjälp. De kämpade verkligen för att alla skulle lyckas med övningarna och att ingen skulle gå därifrån och känna att man inte klarat någonting. Ett tag trodde jag inte att jag skulle kunna genomföra lugn och balans-övningen men när jag fick hjälp och tog det lugnt så gick det ju! Vi är ju där för att lära oss och då får man ju inte ge upp om det inte går första gången. Nästa gång ska husse bekänna färg!

Ps. Idag gick jag upp samtidigt som Jonas klockan sju för Daisy ylade som en besatt (hon brukar vilja sova läääänge). Typiskt när det är min lediga dag kände jag först men nu är det riktigt mysigt. Vi sitter på sängen och dricker kaffe och kramas jag och min Daisy.

Ps 2. Kameran börjar nu närma sig sista vilan och orkar knappt jobba alls längre, därav bristen på bilder. Ska se om jag kan fixa en ersättare för den fina lilla lumixen nu i veckan så vi kan fortsätta dokumentation av Daisys liv och leverne.

Bruks-BT?

2008-02-18T16:10:00.002+01:00

Idag fick vi besked om att vi kommit med på allmänlydnad 1 på brukshundsklubben uppe vid Delsjön. Väldigt roligt tycker vi som hållit alla tummar för att detta skulle gå i lås. Det är ju ett jäkla tryck på SBK:s kurser så det är inte givet att man kommer med.
Vi börjar på tisdag och det är 8 kurstillfällen allt som allt. Tänk vad skönt att kunna promenera till kursen istället för att åka buss+spårvagn genom hela stan! Om allt känns bra med SBK så kanske vi går spårkurs senare också, matte är väldigt sugen på att testa på det och med den storsnoken som Daisy har så borde vi kunna lyckas fint.

Idag har vi varit uppe vid rastgården så att turbo-grisen fick springa av sig lite grann. Det är så roligt att denna möjlighet finns, och så nära också! Daisy var som vanligt på glatt humör och lyckades charma brallorna av ett pensionärspar som gick förbi. Dom stod länge, länge och tittade på Daisy med stora leenden. När jag pratat en stund med dom så lät dom mycket sugna på att skaffa en egen liten BT och det är ett gott betyg på Daisy tycker jag.

Nu är det inte långt kvar till Malmö Int så nu är det på med utställningskopplet, fram med boll+godis och öva, öva, öva!

Må så gott i solen!

Finaste, duktigaste Daisy!

2008-02-12T15:52:00.000+01:00

Idag har varit en toppendag för Daisy har varit ensam hemma och skött sig exemplariskt! Hon lämnades vid 9:30 imorse och var själv till klockan 11:15 då jag (Lisa) kom hem en sväng för att rasta och gosa. Sen åkte jag igen vid 12:30 och kom hem igen 15:30. När jag öppnade dörren så stod Daisy i hallen och svansen gick som en propeller, så glad var hon att jag var tillbaka. Sen gäspade hon stort vilket är ett gott tecken för då har hon ju sovit. Lägenheten var helt oskadd, husses säng var fint uppbäddad och alldeles varm av en liten bulle-kropp som snusat gott i den. Det känns så skönt att veta att hon kan vara ensam några timmar när det behövs för hon kan ju tyvärr inte följa med oss till skolan även fast det hade varit mysigt.

Nu ligger hon brevid mig i soffan med nosen nedborrad i min halsgrop, hon är så fin! Det är en ynnest att få bo med henne, sanna mina ord!

Daisy 6 månader!

2008-01-30T13:44:00.000+01:00

Ja det är faktiskt helt och hållet sant, Daisy är idag ett halvår gammal. Tycker att det känns som det var igår vi fick reda på att hon fötts *suckar nostalgiskt*. Den stora dagen har inte direkt firats men en wienerkorv fick hon till frukost i alla fall. Har iof inte hotat henne med att sätta ut henne i skogen till vargarna idag och det får ju ses som ett stort plus för Daisy.

Hur som haver...grattis till dig sötnos!

Daisy badar!

2008-01-20T22:45:00.000+01:00

Igår fick Daisy bada. Det kan se ut såhär:

Vinter med vårkänsla

2008-01-12T13:46:00.000+01:00

Hej!

Nu är vi alltså inne i januari månad vilken ju är tänkt att vara en vintermånad. Vädret påminner dock mer om en blandning mellan trist höst och mild härlig vår. Igår promenerade vi i Delsjöområdet jag (Lisa) och Daisy. Jag gick med öppen jacka och det fläktade milt och skönt. Daisy hinner nog växa ur sitt värme/regntäcke före det kommer till användning. Hur som helst, vi promenerade på grusvägar, på stigar och i skogen i lugn takt ett par timmar. Daisy älskade det men matte tyckte att det var lite obehagligt då hon fann sig vara alldeles vilse (igen). Till slut hittade jag en farbror att fråga om vägen och vi slapp sova under en gran den här gången också. Vanligtvis går vi inte så långa promenader med Daisy eftersom hon är så ung men hon får snällt hänga på när matte kommer vilse.

Annars händer inte så mycket just nu förutom att Daisy växer så det knakar. Hon har kommit in i någon slyngelålder och det är tufft att få henne att lyssna nu. Kanske börjar hon löpa snart? Vi hoppas det för då får hon kanske lite mognad på köpet.

Vi vet inte riktigt hur vi ska göra med kursverksamheten nu i vår. Valpkursen gick vi på Nya Varvet vilket var jättebra. Vi funderar dock på att gå fortsättningen på Brukshundsklubben uppe vid Delsjön för då kan vi gå dit. Vi får se om vi får någon plats där, får vi det så kommer vi nog köra på det. Vi längtar tills vi får börja på kurs igen för det är så roligt!

Nu ligger Daisy from som ett lamm vid mina fötter och tuggar på en leksak. Den är toppenbra för den har små spår som man kan stoppa in godsaker i. Just idag bjuder matte på leverpastej vilket Daisy tycker är så gott så hon nästan tappar förståndet!

Lite smått och gott

2008-01-06T13:27:00.000+01:00

Hej alla glada!

Nu var det ett tag sedan det hände något med bloggen. Det är inte vidare kul att uppdatera när det inte fungerar att lägga in bilder men nu verkar det som att problemet äntligen löst sig. Lägger in lite blandade bilder under dagens blogg-inlägg. Tyvärr är de inte helt färska då de nya bilderna fortfarande ligger och skräpar i kameran.

Sist vi uppdaterade så hade Daisy just börjat bli bättre i sin klo. Vi är glada att meddela att hon nu är så gott som ny. Klon har inte rikigt vuxit ut så det ser inte så snyggt ut men hon mår bra!

Den lilla som vi brukar kalla henne är faktiskt inte så liten längre. Nu är hon fyllda 5 mån, har gjort sin utställningspremiär, gått klart vakpkurs och väger 16,5 kg (för ett tag sen, kanske 17 kg nu). Många av hennes mindre gulliga beteenden börjar mattas av. Hon bits inte mycket längre men kan fortfarande inte hålla käkarna i styr när hon blir superglad till exempel när hon träffar folk. Vi jobbar på detta och är övertygade om att det kommer försvinna med mognad samt träning.

Utställningspremiären då, hur gick det? Jo det gick faktiskt toppen! Daisy kammade hem BIR valp och blev BIG 3 samt fick HP på rasklubben för cane corsos inofficiella valputställning i Kallebäck 2/1. Gissa om vi är stolta över henne! Med lite (läs mycket) träning kan nog Daisy och matte bli ett riktigt bra team i ringen.

För ett tag sedan så gav husse och matte efter för Daisys enträgna matvägran, övergav torrfoder och började med färskfoder. Detta har vi verkligen inte ångrat för nästan direkt började vi märka positiva förändringar. Utslag och plitor försvann, pälsen blev tjockare en glansigare och hon började äntligen "biffa till sig". Dessutom älskar hon det och äter med god aptit varje måltid. Det ni! Ska dock introducera ett torrfoder vid sidan om så att magen inte ballar ur totalt om vi måste ge henne torrisar vid resa och dyl.

Som sagt så är valpkursen avklarad men än finns det mycket kvar att jobba med. I slutet av januari sätter vi igång med en vardagslydnadskurs. Vi har på känn att våren kommer innebära mycket arbete med Daisy då hon börjar mogna och blir starkare både psykiskt och fysiskt. Nu får vi verkligen se till att påminna henne om att husse och matte bestämmer!

Vi har lite mål som vi hoppas uppfylla till sommaren:

1. Att Daisy ska klara av möten med människor bättre och inte bli så glad att folk tycker att hon är jobbig.
2. Att inkallningen ska sitta ännu bättre vilket ger en större trygghet när hon är lös.
3. Att Daisy ska gå fint i koppel och inte dra loss mattes/husses arm även om hon ser världens roligaste gubbe/gumma/hund/barnvagn.
4. Hitta en riktigt bra promenadkompis till Daisy som hon kan leka med men även bara gå med utan att dra. Synd att frallan Dito skulle flytta!

Snälla farbror veterinär!

2007-12-19T23:17:00.000+01:00

Idag var Daisy hos farbror doktorn igen. Vi fick glada besked; klon läker jättefint! Nu återstår bara två dagar med tratt, strumpan behöver hon inte ha inomhus utan bara ute och också det endast i två dagar till. Skönt!
Daisy gillar sin veterinär och vill gärna gosa med honom hela tiden. Stå still och låta honom sköta sitt jobb är inte lika kul. Idag blev hon så glad av att återse honom att hon först försökte pussa ihjäl honom och sen äta upp head-setet till hans telefon. Då fick den mysiga doktorn bli lite sträng mot Daisy så att hon skärpte sig. Daisy gillar nog doktorn för att han talat om för henne att hon är fin och kommer att bli en bra bullterrier precis som mormor Ella som han känner.

Sen i torsdags har lill-skiten tappat fyra tänder. Förmodligen ramlade dom ur av ren förskräckelse till följd av tratt-terror. Nu är det nog bara ett par stycken som återstår av valptänderna. Vi har fått tag på de flesta tänderna så nu har vi en uppsjö olika sorters tänder i en tändsticks-ask i byrån.

Det krånglar fortfarande med bilderna, får försöka med den andra datorn imorgon.

Må så gott!

Ett litet rött paket...

2007-12-15T20:39:00.000+01:00

Det händer mycket runt Daisy. Det allra mesta är roligt men även tråkiga saker kan ju inträffa som bekant. För ett tag sen så upptäckte vi en liten spricka i en klo på Daisys ena framtass. Vi klämde och kände men lillan reagerade inte. Sprickan var ytlig och gick inte in till klofästet så vi bestämde oss för att avvakta. MEN, i torsdags vaknade Daisy och hade ont i lilla tassen. Hon lyfte upp sin lilla tass hela tiden och pep ynkligt. När vi skulle gå ut med henne så haltade hon och skrämde upp husse och matte. Veterinären ringdes och vi fick tid samma dag. Efter att ha pumpat Daisy full med droger kunde doktorn undersöka klon och det visade sig att den var bruten. Det var inget annat att göra än att dra ut hela klon. Så nu har Daisy bandage och måste gå med tratt i minst en vecka. SUCK! Stackars liten!

Så håll alla tummar för att Daisy ska repa sig snabbt.

Ps. Blogger och Mac är uppenbart okompatibla för tillfället. Detta är anledningen till varför inga nya bilder har lagts in. Hoppas det löser sig snart.

Liten blir stor?

2007-11-21T23:01:00.000+01:00

Är det kanske så att Daisy håller på att lämna bäbis-stadiet? Det verkar så...
Talade med Ewa på telefon härom dagen och fick veta att brorsan Lukas (fd Musse) numera ser ut som ett 6-årigt människobarn i truten efter att ha tappat massa små valptänder. Efter samtalet inspekterades Daisys käft grundligt och minsann - framtänderna var redigt lösa. Efter det gick det jättefort, nästan varje gång vi tittat i hennes mun så har det saknats någon tand. Nu är nästan alla valptänder framtill i munnen borta. Hörntänderna (eller huggtänder?) sitter fortfarande fast dock.

Säger det igen: vad tiden går fort! och vad hon växer!

Bullterrierträff och valpkurs, nu händer det grejer!

2007-11-19T16:30:00.000+01:00

Veckorna flyger förbi! Nu är Daisy drygt 3,5 månader ung och en riktig pärla. Hon är en duktig, glad, rolig och harmonisk valp som funnit sig väldigt väl tillrätta i vår lilla familj. Hon säger nästan alltid till när hon behöver gå ut nu. Det kan dock fortfarande ske olyckor ibland, t ex när hon har fått ett gott märgben. Då verkar hon hålla sig tills det är akut för att sedan snabbt hoppa ur korgen, kissa och sen lägga sig tillsätta i korgen med benet igen.

Relationen mellan Mela och Daisy är ganska oförändrad. Vi tycker att det går bra så till vida att båda mår bra och att de inte försöker skada varandra. Ibland sover de i soffan tillsammans så isen kanske börjar smälta. Daisy verkar ha fattat att Mela inte uppskattar att hon hoppar/är för närgången nu och kan faktiskt sitta still och kika på katten.

I lördags var vi på bullterrierträff i slottskogen och det var väldigt lyckat! Daisy hälsade artigt på alla hundarna och skötte sig jättebra. Daisy träffade också sin söta syster Astrid (fd Molly) och de tu kom väldigt bra överens till mattars och hussar glädje! Alla hundarna som var med var snälla och stabila och det är ju precis sådana hundar Daisy behöver träffa.
Tack Svea, Harry, Bob, Barbro, Astrid och Ninja med hussar och mattar för en väldigt trevlig dag. Tack till Jocke också som tyvärr inte kunde ta med sig moster Embla.

På söndagen var vi på första valpkurs-lektionen med Daisy. Det var jättekul! Vi fick bra övningar som vi kommer att jobba mycket med här hemma. Vi övade enkla kontaktövningar som Daisy tyckte var riktigt roliga. På slutet fick valparna leka av sig med varandra. De små delades in i grupper baserat på storlek och temperament. Daisy fick leka med en australian shepherd-valp (har jag för mig att det var) och en go liten schäfer/labrador blandis. Oj vad de rusade runt och brottades! Daisy är väldigt duktig när hon träffar andra hundar. När hon leker med jämnstarka hundar så röjer hon runt ordentligt men när hon träffar små hundar så är hon så försiktigt. Hon fick hälsa på en minimal dansk/svensks gårdshund som dessutom var lite blyg och då nosade Daisy försiktigt och bara buffade lite på valpen med sitt enorma huvud. Sådant värmer husses och mattes hjärtan!

ps. Daisy väger 12,2 kg. Jisses! När hon flyttade in hos oss vägde hon blott 5,8 kg.

Bilderna nedan är tagna av Jessica, Sveas matte. Tack Jessica!
Klicka för att se bilderna i större format

2007-11-11T12:31:00.000+01:00

Daisy 8 dagar
Mamma Doris
Pappa Evert
Mormor Ella

Update, bättre sent än aldrig

2007-11-10T14:42:00.000+01:00

Nu var det ett bra tag sedan vi skrev här. Mycket har hänt, Daisy utvecklas i en rasande fart! Vi har bland annat hunnit med att vaccinera den lilla vilket gick bra. Jag (Lisa) var mer nervös än vovven. Daisy tyckte att västra djursjukhuset var jätteskoj! Roligast var veterinären som var en stor man med hästsvans, Daisy blev helt betagen i honom. Sköterskan var inte fy skam hon heller för av henne fick Daisy godis och då märkte hon inte ens sprutan. Synd bara att matte var stissig att hon glömde fråga allt hon förutsatt sig!

En annan stor sak är att Daisy fått en lekkamrat vid namn Dito. Han är världens finaste franska bulldogg. Dito är mörkt mörkt brindle men vitt på mage och bröst. När Daisy och Dito leker går det vilt till, kanske för att de väger lika mycket och är ungefär lika starka. Det är hemskt kul att se hur Dito, som är lite lägre än Daisy, kryper in mellan hennes ben och sedan springer med Daisy på ryggen. Måste ses!

Vi har börjat valpkurs nu men har bara varit en gång än så länge och då var det teori utan hund. Mia Edelton på nya varvet är helt kanon. Vi fick båda många aha-upplevelser på första lektionen. Vi fick bland annat lära oss att undvika situationer som vi vet att Daisy inte kan hantera. Till exempel: när vi tar på oss kläder på morgonen och Daisy hoppar på oss och försöker ta kläderna ifrån oss. Tidigare har vi knuffat bort henne, sagt nej och varit allmänt hysteriska vilket gjort Daisy än vildare. Naturligtvis tycker hon att det är skitkul att husse och matte är så roliga på morgonen. Hon ser det alltså som en lek och vi bekräftar bara henne genom att knuffa bort henne etc. Nu får Daisy vara i buren tills vi fått kläderna på oss.
Vi känner båda att nya varvets metoder passar oss och Daisy. Dom jobbar med mjuka metoder fast utan att vara mesiga. Det passar Daisy bra för hon är en otroligt glad hund med mycket mod och självförtroende och det vill inte vi ta ifrån henne genom att använda för hårda metoder. Behöver vi säga att vi ser fram emot första lektionen med Daisy? Vi uppdaterar och berättar hur det gått.

När det gäller relationen mellan Mela och Daisy så står det ganska still just nu. Dom accepterar varandra men är inte direkt kompisar. Mela lever sitt liv och Daisy lever sitt, det fungerar bra. Det viktigaste för oss är att båda mår bra och de gör dom. Dock har de börjat närma sig varandra lite mer. Mela brukar smyga efter Daisy och se vad hon har för sig och Daisy letar ofta efter Mela och piper olyckligt när hon inte hittar henne. Dom kan också sova brevid varandra. Kort sagt som går det bra så länge inte Daisy blir för uppspelt. Vi tror nog att de blir vänner i framtiden.

Ska försöka lägga upp bilder senare idag.

Må så gott ni som läser!

Kärlek

2007-10-19T11:30:00.000+02:00

Visst är hon fin, våran Daisy? Överst på sidan ses Lennart och Daisy som direkt fattade tycke för varandra.

Till Michael och Amanda: Tack för hälsningen både på stan och i bloggen. Vi har kikat på Sigge och han är snygg som få!
Det var jättekul att prata med er på stan igår. Skoj att höra vad andra bullterrierägare tycker om henne. Hoppas vi stöter på varandra snart igen! När vi kom hem från stan så var hon så trött så hon knappt orkade stå upp och däckade tämligen snabbt i sin bur tillsammans med alla sina mjuka vänner.

Till alla ni som vi vet läser bloggen: Det är så roligt när ni kommenterar inläggen/skriver i gästboken. Ni glömmer väl inte att göra det innan ni surfar vidare?

Kram

Duktig Daisy!

2007-10-13T16:23:00.000+02:00

Idag hade vi tänkt att gå en promenad i skogen med Daisy. Planen ändrades dock då vi hade ärenden i stan så Daisy fick snällt hänga med. På bussen in till stan var det en herre som undrade om Daisy var en gris! Man kan inte låta bli att fnissa trots att det inte var så snällt sagt.

Det verkar som att Daisy gillar livet i storstaden för svansen går som en propeller mest hela tiden. Det är en fröjd att ha med henne för hon går så fint i kopplet (i alla fall om man jämför med hur hon är här hemma) och lyssnar bra. Hon tycker nog att det är säkrast att hålla sig i närheten av oss när alla bilar och spårvagnar susar förbi.

Vi började stadsutflykten med att göra ett besök i en butik vilket Daisy tyckte var hemskt kul. Extra roligt var det att försöka tränga sig in bakom disen för att gosa med den snälla expediten men där fick husse och matte sätta stopp. Vår lilla hund charmar alla så expediten kunde inte låta bli att komma fram bakom disken och gossa lite. När det var färdiggosat protesterade den lilla vita ljudligt genom att utstöta ynkliga gnäll-läten varvat med ganska höga yl. Vi valde att ignorera henne varpå hon snopet tystnade, för stunden i alla fall.

Efter det att vi inhandlat det vi kom till stan för var det dags att fika. Vi strövade fredsgatan fram för att ta oss till mauritz och Daisy gick jättefint vid husses sida tills vi kom till en korsning där bilar korsar fredsgatan. Där blev det tvärstopp mitt i vägen. Vi försökte med våra allra muntraste stämmor få klumpen att förflytta sig framåt men det gick inte alls. Bilar fick stanna, folk pekade och skrattade och det var allmänt kaos. Sedan som pricken över i sätter sig Daisy och bajsar, mitt framför en väntande bil. Husse och matte skämdes och tackade gud för att vi inte glömt påsarna hemma. Det verkar som att Daisy gjort det till sin mission att få folk att skratta i alla lägen!

Till slut nådde vi alla fall mauritz och blev glatt överaskade över att vi fick ta med Daisy in. Vovven uppskattade det nya stället där det fanns hur mycket folk som helst som ville klappa och hälsa på henne. Hon skötte sig riktigt fint och satt mest vid våra fötter och tittade nyfiket på allt runt omkring. Det var en annan hund på mauritz också, en gigantiskt berner sennen hane som Daisy ville gosa med. I dem lägena är det tråkigt att Daisy inte fått sin andra vaccinations-spruta för hunden vi mötte var så stabil, en perfekt hund för en liten valp att bekanta sig med. De fick i alla fall sitta och titta på varandra och det var ganska kul det med tyckte knodden.

När vi kom hem var Daisy riktigt trött så vi passade på att klippa hennes klor. Det gick inte riktigt lika bra denna gången, lilla valpen skrek i högan sky! Nu sover hon sött i buren tillsammans med gose-hunden som hon fått av sin matte. Ibland skäller hon i sömnen vilket är helt bedårande.

Som ni kanske förstår så händer det alltid något med Daisy. Att ha en bullterrier valp är kräver massor av tålamod. Daisy är envis som synden men det har hon inte mycket för då husse och matte gett sig tusan på att vara snäppet envisare. Mycket jobb är det alltså men det är aldrig tråkigt. Vår hund vet verkligen hur man förgyller tillvaron.

Våran haj

Mela och husse gosar efter maten

Fläcken

Råttan

Kompis

På mauritz finns det mycket att titta på

Daisy och gosehunden

Uppdatering

2007-10-11T19:10:00.000+02:00

Mycket har hänt sedan vi uppdaterade bloggen. Det känns som att Daisy alltid bott hos oss trots att det bara handlar om 2,5 veckor. Vi har kickat igång med miljöträningen på allvar nu. Vovven har använt sig av flera olika transportmedel såsom buss, spårvagn och bil vilket hon klarar galant. Bussen är bäst, då somnar hon nästan. Hon har också varit hemma hos Jonas mamma Raili där hon skötte sig fint och fann sig väl tillrätta. Ett äldreboende har hon också besökt, hon var med när vi hälsade på Jonas morfar John. Hon klarar av besök i hemmet bättre nu men hon är fortfarande lite av ett hopp-och-bit-monster. Lisas farmor och Farfar kom och hälsade på en dag och lyckas pricka in att komma just när Daisy kommit in i riktigt självspinn. Hon lugnade sig dock och lyckades nog charma våra kära besökare. Daisy har nog träffat större delen av släkten förutom Lisas pappa Jan. Daisy låter hälsa att hon ser fram emot att ge "morfar" en härlig bitpuss i näsan för den är allra godast. "Mormor" Annika har hon ju redan fått smaka på.

Vi är överlag väldigt imponerade av lilla fröken som faktiskt lyssnar bra på oss nu för det mesta. Hon kan sitt i alla situationer nu, även där det är mycket störningar. Vi jobbar på ligg nu och det går också jättebra. Att få henne att stå fint är svårt, det får vi be Ewa visa när hon kommer och hälsar på.

Idag gjorde Daisy sin modell-debut! Hon posade för omslaget till Chalmers kårtidning och imponerade stort på matte som var med och tittade. Vi fick mycket komplimanger av fotografen som tyckte att Daisy var jätteduktig och gjorde sig superbra på bild. Vem vet, kanske Daisy har hittat en karriär? Lilla vovven var som vanligt när vi kom hem och krävde varken middag på sängen eller att husse skulle mata henne med praliner. Inga divalater här inte!

Förresten väger Daisy 8 kilo. Mela väger 2,5 kilo.

Daisy på grönbete. Liten!

Daisy liten och söt

Mela vilar på strategisk plats

Ge mig!

Kikar på varandra

Vad i..!? Är det en..?

Daisy spanar från sin fåtölj

arrgh! mums för en tapirhaj!

Världsvan Daisy på café

Daisy har tröttnat på vårt pladder

Softar hos Raili

Bloggen är INTE död

2007-10-07T14:45:00.000+02:00

Här har det inte hänt så mycket på ett tag. Det beror på att vi städat bort USB-sladden till kameran och inte kan hitta den. Vi letar och snart kommer den väl fram och då kommer utförlig rapport med bilder att komma upp.
Tills dess så finns det fina bilder på liten Daisy på Ewas fina hemsida www.essentialellas.se

Ännu en dag med valpen

2007-09-26T19:42:00.000+02:00

Idag har vi provat att ha lilla Daisy i koppel. Det gick faktiskt bättre än väntat bara vi var skojiga och hade fickorna fulla med godis. Helst hade hon nog gått lös förståss och det får hon fortfarande göra ibland. Vi kan dock inte ha henne lös hela tiden för hon är modig nu och springer gärna fram till både människor och hundar vilket inte alltid är uppskattat. Vi kommer självklart att fortsätta träna på inkallning för att kunna ha henne lös där det passar utan att hon springer ifrån oss.

Mela och Daisy har närmat sig varandra ordentligt idag. Nosarna nuddade varandra till och med utan att någon av dem var förbannade. Efteråt var Mela självklart tvungen att ge Daisy en välinriktad höger för att den lilla inte skulle glömma att hon fortfarande är "the qeen of the castle". Det känns i alla fall väldigt bra för oss. Vi är jätteglada att vi fortfarande har kvar vår gamla vanliga Mela och att hon inte förändrats sedan hunden kom. Möjligtvis är hon lite mer kelig än vanligt vilket vi njuter av i fulla drag.

Daisy hittade äntligen sin korg i vardagsrummet idag, vi trodde att vi köpt den i onödan då hon inte har gett den en blick tidigare.

Roligt att ni läser och kommenterar bloggen! Keep up the good work.

Daisy och bollen som hon antingen biter ihjäl eller gosar med när hon ska sova

Mela på sin vanliga plats i sin vanliga position. Nåde Daisy om hon försöker sig på att klättra upp dit!

Daisy i korgen

Vilda bäbin!

2007-09-25T17:29:00.000+02:00

Ja nu har Daisy bott hos oss några dagar och det fungerar riktigt bra. Matte är en riktig hönsmamma som oroar sig för mycket men även det går bättre nu när vi ser att den lilla börjat bo in sig ordentligt.
Dagarna med lilla valpen fylls av mängder av rastningar, lek, mat (fast det är inte så noga med det hälsar Daisy) och massa sömn. Valpar sover nåt så fantastiskt mycket! Hon bryr sig inte ett dugg om att hon sover över både lunch och middag.

När vi är ute så gäller det att vara rolig och intressant för annars sätter sig den lilla ner och gnyr så ynkligt hon kan. Om husse eller matte marscherar framåt med bestämda steg blir det dock fart på lilla Daisy som än så länge inte vill riskera att tappa bort oss. Nästa steg i träningen blir att öva på att gå i koppel!

Än en gång; stort tack till dig Ewa som alltid finns till hands när vi vill ha råd. Du är guld!

Luriga blicken

Leker med kongen

Mela och Daisy smyger

Utslagen Daisy sover med alla sina leksaker som hon själv burit in i buren

Daisy är hemma!

2007-09-23T13:03:00.000+02:00

Nu har Daisy snart bott hos oss i ett helt dygn. Det går över förväntan med katten som inte alls är så irriterad som vi trodde att hon skulle vara. Mela och Daisy har inte varit riktigt nära varandra än men Mela följer Daisy var hon än går. Hon verkar inte rädd/arg utan mest nyfiken på det lilla vita trollet. Katten låter till och med valpen nosa lite på henne.

Första natten gick riktigt bra, Daisy vaknade bara en gång och behövde kissa och då var klockan halv sex. Efter det somnade hon om till klockan åtta. Buren är hennes eget lilla krypin dit hon gärna går när hon vill sova eller leka ifred. Hon är nog lite osäker på lägenheten då den ju är ganska mycket större än valprummet så hon vill mest vara i sovrummet.

När vi är ute och rastar Daisy så kommer hon alltid när vi ropar på henne. Vi hoppas att detta håller i sig!

Bilder kommer så snart vi kan slita oss från våra små pälsbollar tillräckligt länge för att fixa det.

Snart kommer hon!

2007-09-17T23:29:00.000+02:00

Nu är det inte många dagar kvar tills hushållet utökas. På lördag åker vi och hämtar hem lilla Daisy! Väntan har varit lång men uthärdlig tack vare Ewa som hållit oss uppdaterade med bilder, mail och telefonsamtal. På onsdag åker Lisa till Frillesås för att hjälpa Ewa med de små. Hela onsdagen och torsdagen ska Lisa få busa med Daisy, alla syskonen, Ella och Doris. Jonas får snällt stanna hemma då han måste jobba. Efter vistelsen i Frillesås kommer vi såklart att uppdatera med massor av bilder.

Till Milton med familj: Tack för gästboksinlägget! Jättekul att ni kikade förbi. Hoppas på att få se Milton i verkligheten någon gång. Vi har sett honom på bild och han är farligt snygg!

Tack!

2007-09-12T20:40:00.000+02:00

Tack Tone för ditt gästboks-inlägg!! Du är nog den första besökaren på vår plats i den vilda vilda webben! Så till alla framtida besökare; följ Tones exempel och lämna ett avtryck i gästboken. Länk till gästboken finns till vänster.
Kram!

Ännu en Daisy-bild tagen tisd 11/9. Vilket praktexemplar!

2007-09-12T17:43:00.000+02:00

Daisy gosar. 6 v ung.

2007-09-12T17:42:00.000+02:00

Snygga Mela

2007-09-12T17:33:00.000+02:00

liten Daisy med systrar

2007-09-12T17:31:00.000+02:00

Mela-katten i unga år. Här leker hon kurragömma i vinstället.

första dagen som bloggare

2007-09-12T16:52:00.000+02:00

Ingen av oss trodde väl att dagenskulle komma då vi började blogga men nu är det alltså ett faktum.

Katten Mela har bott med oss i snart två år och är en fantastisk grå liten huskatt-hona. Mela är tidvis helt galen och har en svans som står ut från kroppen i 90 graders vinkel men för det mesta är hon världens snällaste och gosigaste. Mela är helt ovetande om att det snart kommer att flytta in en liten bullterrier-tik hos oss.

Bullterriern ja. Hur kom det sig att vi bestämde oss för att skaffa en dylik hund? Ja, det finns många skäl till detta. Först och främst är vi båda mycket förtjusta i hundar i största allmänhet och har länge velat skaffa en. Att valet föll på bullterrier beror på att vi fastnade för deras temperament, egensinninghet, godmodighet och naturligtvis också deras vackra utseende. Bullterriern är också en ras som går bra att ha i stan vilket ju är en förutsättning när man bor i Göteborg. När vi väl bestämt oss för bullterrier och kände oss redo att bli hundägare började vi med att titta på vilka uppfödare som fanns i närheten. Vi hörde av oss till Ewa Wolter som har Kennel Essential Ella´s. Vi kände snart att om vi ska köpa hund från någon så är det från Ewa. Vi hälsade på Ewa och fick träffa hennes stamtik Ella och Ellas dotter Esther som båda är underbara hundar. Efter lång tids väntan blev det klart att en av Ellas tikvalpar skulle paras med en snygg norsk hane och vi blev mycket glada då vi efter en tid fick reda på att det fanns valpar i Doris (som fina mamman heter) mage. Sedan gick allt jättefort! Valparna föddes 30 juli och nu är de plötsligt 6 veckor unga. Kullen består av 4 tikar och 2 hanar. Alla tikarna är vita men en av dem har en fläck över ögat. En av hanarna är vit och en av dem är svartbrindle. För några dagar sedan blev det klart att vi ska ha den lilla vita tiken med brindle-fläcken över ögat. Vi kallar henne Daisy och hon är hur fin som helst! I hennes stamtavla heter som Essential Ellas´s Call Me Darling. Behöver vi säga att vi längtar efter henne!?